Denna psykosociala kamratstödjarmodell för 6-9 skolor är utarbetad av psykolog Louise von Warnstedt och socialpedagog Mikael Hjelmström år 2010 på Viksjöskolan i Järfälla kommun. Fokus ligger på att elevers psykiska och sociala hälsa ofta ligger till grund för att mobba eller att bli mobbad och tanken är att påbörja det förebyggande och hälsofrämjande arbetet mot mobbing redan innan det dykt upp. Modellen är ett värdegrundsarbete som grundar sig i att skapa förutsättningar hos kamratstödjarna till att utveckla en förståelse för elever med olika värderingar, psykiska svårigheter eller svåra hemmaförhållanden samt ge kamratstödjarna konkreta råd och verktyg till hur de kan främja elevers psykiska, fysiska och sociala välmående och därigenom förebygga uppkomsten av mobbing.
Ansvariga för kamratstödjarverksamheten
Elevhälsogruppen, som förutom rektor och biträdande rektor består av psykolog, kurator, socialpedagoger och skolsköterska, ansvarar tillsammans för att utbilda kamratstödjarna inom olika ämnen som i dagens samhälle är av vikt för ungdomars välmående. Två av elevhälsogruppens personal utses som huvudansvariga för verksamheten och ansvarar för utbildningsdagar, föreläsningar, datum och tid för lektioner m.m. Vid möjlighet ingår även en lärare i verksamheten. De ämnen som kamratstödjarna utbildas i är uppdelade mellan de olika yrkeskategorierna i elevhälsogruppen utifrån deras olika kompetensområden.
De utökade kunskaperna som kamratstödjarna erhåller i de olika ämnena gör kamratstödjarna till elevhälsans förlängda arm och hjälper elevhälsopersonalen att upptäcka problematik i ett tidigare skede än det som tidigare varit möjligt och på så sätt förhoppningsvis fånga upp specifika elever och grupper som av olika anledningar inte mår bra och eventuellt kan komma att utsätta andra eller själva bli utsatta för mobbing.
Hur blir man kamratstödjare?
Kamratstödjarna går i årskurs 8 och 9 och blir valda genom en noggrann rekryteringsprocess. Elever som är intresserade av att bli kamratstödjare får i slutet av årskurs 7 själva göra en intresseanmälan efter att de två som är huvudansvariga för kamratstödjarverksamheten inom elevhälsogruppen varit runt i varje klass i årskurs 7 och presenterat verksamheten. Samtliga som anmält intresse blir sedan kallade till en enskild intervju med verksamhetens huvudansvariga. Syftet med intervjun är förutom att få en känsla över hur stort deras intresse är och hur de är som individer, även att eleverna ska få träna sig på en intervjusituation samt känna av en viss form av konkurrens. Detta för att det framtida arbetslivet innefattar både intervjuer och en upplevelse av konkurrens. Varje elev som blivit kallad på intervju får några veckor senare besked om huruvida de erbjuds att bli kamratstödjare eller inte. Det finns inget krav på att det ska finnas kamratstödjare i varje klass i årskurs 8 och 9, utan lämplighet prioriteras framför klasstillhörighet. Strax före sommarlovets start träffas de nyutvalda kamratstödjarna med de kamratstödjare som kommer att gå i årskurs 9 det kommande läsåret.
Skolan är alltid intresserad av elever som vill göra skolan till en bättre plats samt fungera som en förebild. Därför går det bra för elever i årskurs 8 och 9 att anmäla sitt intresse till huvudansvariga för verksamheten när som helst under läsårets gång.
Kamratstödjaruppdraget
Kamratstödjarna har i uppdrag att vara elevhälsans förlängda arm och fungera som en förebild för övriga elever på skolan. Elever ska kunna känna att de kan vända sig till kamratstödjarna vid behov.
Kamratstödjarna ska vara uppmärksamma på tecken som skulle kunna tyda på att en elev eller en grupp elever inte mår bra. De fungerar som skolans ögon och öron där skolpersonal inte alltid är närvarande eller finns tillgängliga och har ett nära samarbete med skolans elevhälsopersonal.
Kamratstödjarna har i uppdrag att informera elevhälsan eller annan skolpersonal när de blivit varse om mobbing, konflikter och/eller elever som mår dåligt, men det finns inget tvång att lägga sig i konflikter eller uppge namn på elever som de misstänker mår dåligt. Elevhälsopersonalen ansvarar för den information de får, men finns även till hands som konsulter och rådgivare för en kamratstödjare om denne är medveten om en viss problematik, men ej vill eller känner sig redo för att uppge vem eller vilka det rör sig om.
Kamratstödjarlektioner
Kamratstödjarna träffas var tredje vecka tillsammans med huvudansvariga för verksamheten samt den elevhälsopersonal som ansvarar för dagens aktuella lektion. Mötena brukar vara ca en timme. Varje möte börjar med att eleverna får information om dagens ämne. Sedan får kamratstödjarna frågor att diskutera rörande dagens ämne i smågrupper och ibland i storgrupp. Genom att utöka kamratstödjarnas kunskap om olika frågor blir det lättare för dem att upptäcka samt stötta elever som inte mår bra. Under de två år som en elev är kamratstödjare på Viksjöskolan får eleven utökade kunskaper inom ämnen som är uppdelade enligt följande på respektive yrkeskompetens:
Skolpsykolog
Neuropsykiatriska funktionshinder hos barn och ungdomar
Ätstörningar
Självskadebeteende
Gruppsykologi - Grupptryck och grupperingar
Skolkurator
Våld, hot och kränkningar
Barn och ungdomar med problem i hemmet
Främlingsfientlighet & diskriminering
Socialpedagog
Trygghet och otrygghet på vår skola
Konflikter och konflikthantering
Alkohol och narkotika
Skadegörelse (vaktmästaren bjuds in att berätta om skadegörelse på skolan)
Skolsköterska bjuds in till följande moment för att informera om medicinska och fysiska konsekvenser:
Ätstörningar
Självskadebeteende
Utbildningsdag
Varje läsår påbörjas med att kamratstödjarna har en utbildningsdag under någon av de två första veckorna på terminen. Där blir de informerade om årets ämnen, vad det innebär att vara kamratstödjare, vilka regler som gäller för att få behålla sin titel som kamratstödjare samt hur årets fadderlektioner kommer att se ut. Kamratstödjarna får skriva på ett avtal om tystnadsplikt. Syftet med dagen är också att skapa sammanhållning inom gruppen och en hel del samarbets- och ”lära känna varandra”övningar genomförs.
Presentation för årskurs 6
Cirka en och en halv månad in på terminen håller kamratstödjarna en presentation tillsammans med elevhälsopersonalen för alla de nya eleverna i årskurs 6. Där presenterars kamratstödjarna sig själva och respektive klasser de är faddrar i samt beskriver kamratstödjarverksamheten.
Fadderklasser
Antalet kamratstödjare varierar beroende på antalet klasser det finns i årskurs 6 och 7. Varje klass i årskurs 6 och 7 ska ha två faddrar, där kamratstödjarna i årskurs 8 ansvarar för klasserna i årskurs 6 och kamratstödjarna i årskurs 9 ansvarar för klasserna i årskurs 7. Antalet nya kamratstödjare som blir valda inför årskurs 8 varierar därför beroende på antalet klasser det kommer att finnas i kommande årskurs 6.
Syftet att kamratstödjarna är faddrar för elever i årskurs 6 och 7 är delvis att de yngre eleverna ska ha äldre elever och förebilder på skolan som de kan vända sig till vid behov samt att vissa av de ämnen som tas upp inom kamratstödjarlektionerna tas upp med fadderklasserna så att kunskap och medvetenhet sprids. Varje fadderpar har som uppgift att tillsammans gå in i sin fadderklass ca varannan månad och prata med klassen, ibland i helklass och ibland i smågrupper. De har i uppdrag att kolla av hur klassen och individer i klassen mår samt att under deras två år som klassens faddrar ta upp följande ämnen:
- Trygghet och otrygghet i skolan
- Våld, hot och kränkningar
- Skadegörelse
- Konflikter och konflikthantering
- Främlingsfientlighet & diskriminering
- Gruppsykologi – grupptryck och grupperingar
Kan en kamratstödjare förlora sin kamratstödjartitel?
En elev kan bli tvungen av avsäga sig sin titel som kamratstödjare om denne har misskött sig på något vis, t.ex. behandlat en annan elev eller lärare illa, brutit sin tystnadsplikt eller misskött sina skolstudier/skolkat och därför inte visat sig vara en god förebild för andra elever. Beslut om huruvida en elev inte längre kan vara kamratstödjare tas av huvudansvariga i samråd med skolans rektor.
Månadens kamratstödjare
Varje månad utses en eller flera kamratstödjare till ”Månadens kamratstödjare”. Eleven/Eleverna tilldelas ett diplom samt en motivering om varför just denna/dessa elev/elever fått äran att bli månadens kamratstödjare. Eleven får framför de andra kamratstödjarna berätta om sin insats. Det kan röra sig om att en kamratstödjare på eget initiativ gjort en stor insats gällande en särskild elev eller en situation på skolan som spelat en betydande eller avgörande roll för denne individ eller för skolan.
Avslutning
Då en kamratstödjare går ut årskurs 9 belönas denne med ett diplom samt ett intyg på de ämnen denne blivit utbildad inom.
Denna psykosociala kamratstödjarmodell för 6-9 skolor är utarbetad av psykolog Louise von Warnstedt och socialpedagog Mikael Hjelmström år 2010 på Viksjöskolan i Järfälla kommun. Fokus ligger på att elevers psykiska och sociala hälsa ofta ligger till grund för att mobba eller att bli mobbad och tanken är att påbörja det förebyggande och hälsofrämjande arbetet mot mobbing redan innan det dykt upp. Modellen är ett värdegrundsarbete som grundar sig i att skapa förutsättningar hos kamratstödjarna till att utveckla en förståelse för elever med olika värderingar, psykiska svårigheter eller svåra hemmaförhållanden samt ge kamratstödjarna konkreta råd och verktyg till hur de kan främja elevers psykiska, fysiska och sociala välmående och därigenom förebygga uppkomsten av mobbing.
Ansvariga för kamratstödjarverksamheten
Elevhälsogruppen, som förutom rektor och biträdande rektor består av psykolog, kurator, socialpedagoger och skolsköterska, ansvarar tillsammans för att utbilda kamratstödjarna inom olika ämnen som i dagens samhälle är av vikt för ungdomars välmående. Två av elevhälsogruppens personal utses som huvudansvariga för verksamheten och ansvarar för utbildningsdagar, föreläsningar, datum och tid för lektioner m.m. Vid möjlighet ingår även en lärare i verksamheten. De ämnen som kamratstödjarna utbildas i är uppdelade mellan de olika yrkeskategorierna i elevhälsogruppen utifrån deras olika kompetensområden.
De utökade kunskaperna som kamratstödjarna erhåller i de olika ämnena gör kamratstödjarna till elevhälsans förlängda arm och hjälper elevhälsopersonalen att upptäcka problematik i ett tidigare skede än det som tidigare varit möjligt och på så sätt förhoppningsvis fånga upp specifika elever och grupper som av olika anledningar inte mår bra och eventuellt kan komma att utsätta andra eller själva bli utsatta för mobbing.
Hur blir man kamratstödjare?
Kamratstödjarna går i årskurs 8 och 9 och blir valda genom en noggrann rekryteringsprocess. Elever som är intresserade av att bli kamratstödjare får i slutet av årskurs 7 själva göra en intresseanmälan efter att de två som är huvudansvariga för kamratstödjarverksamheten inom elevhälsogruppen varit runt i varje klass i årskurs 7 och presenterat verksamheten. Samtliga som anmält intresse blir sedan kallade till en enskild intervju med verksamhetens huvudansvariga. Syftet med intervjun är förutom att få en känsla över hur stort deras intresse är och hur de är som individer, även att eleverna ska få träna sig på en intervjusituation samt känna av en viss form av konkurrens. Detta för att det framtida arbetslivet innefattar både intervjuer och en upplevelse av konkurrens. Varje elev som blivit kallad på intervju får några veckor senare besked om huruvida de erbjuds att bli kamratstödjare eller inte. Det finns inget krav på att det ska finnas kamratstödjare i varje klass i årskurs 8 och 9, utan lämplighet prioriteras framför klasstillhörighet. Strax före sommarlovets start träffas de nyutvalda kamratstödjarna med de kamratstödjare som kommer att gå i årskurs 9 det kommande läsåret.
Skolan är alltid intresserad av elever som vill göra skolan till en bättre plats samt fungera som en förebild. Därför går det bra för elever i årskurs 8 och 9 att anmäla sitt intresse till huvudansvariga för verksamheten när som helst under läsårets gång.
Kamratstödjaruppdraget
Kamratstödjarna har i uppdrag att vara elevhälsans förlängda arm och fungera som en förebild för övriga elever på skolan. Elever ska kunna känna att de kan vända sig till kamratstödjarna vid behov.
Kamratstödjarna ska vara uppmärksamma på tecken som skulle kunna tyda på att en elev eller en grupp elever inte mår bra. De fungerar som skolans ögon och öron där skolpersonal inte alltid är närvarande eller finns tillgängliga och har ett nära samarbete med skolans elevhälsopersonal.
Kamratstödjarna har i uppdrag att informera elevhälsan eller annan skolpersonal när de blivit varse om mobbing, konflikter och/eller elever som mår dåligt, men det finns inget tvång att lägga sig i konflikter eller uppge namn på elever som de misstänker mår dåligt. Elevhälsopersonalen ansvarar för den information de får, men finns även till hands som konsulter och rådgivare för en kamratstödjare om denne är medveten om en viss problematik, men ej vill eller känner sig redo för att uppge vem eller vilka det rör sig om.
Kamratstödjarlektioner
Kamratstödjarna träffas var tredje vecka tillsammans med huvudansvariga för verksamheten samt den elevhälsopersonal som ansvarar för dagens aktuella lektion. Mötena brukar vara ca en timme. Varje möte börjar med att eleverna får information om dagens ämne. Sedan får kamratstödjarna frågor att diskutera rörande dagens ämne i smågrupper och ibland i storgrupp. Genom att utöka kamratstödjarnas kunskap om olika frågor blir det lättare för dem att upptäcka samt stötta elever som inte mår bra. Under de två år som en elev är kamratstödjare på Viksjöskolan får eleven utökade kunskaper inom ämnen som är uppdelade enligt följande på respektive yrkeskompetens:
Skolpsykolog
Neuropsykiatriska funktionshinder hos barn och ungdomar
Ätstörningar
Självskadebeteende
Gruppsykologi - Grupptryck och grupperingar
Skolkurator
Våld, hot och kränkningar
Barn och ungdomar med problem i hemmet
Främlingsfientlighet & diskriminering
Socialpedagog
Trygghet och otrygghet på vår skola
Konflikter och konflikthantering
Alkohol och narkotika
Skadegörelse (vaktmästaren bjuds in att berätta om skadegörelse på skolan)
Skolsköterska bjuds in till följande moment för att informera om medicinska och fysiska konsekvenser:
Ätstörningar
Självskadebeteende
Utbildningsdag
Varje läsår påbörjas med att kamratstödjarna har en utbildningsdag under någon av de två första veckorna på terminen. Där blir de informerade om årets ämnen, vad det innebär att vara kamratstödjare, vilka regler som gäller för att få behålla sin titel som kamratstödjare samt hur årets fadderlektioner kommer att se ut. Kamratstödjarna får skriva på ett avtal om tystnadsplikt. Syftet med dagen är också att skapa sammanhållning inom gruppen och en hel del samarbets- och ”lära känna varandra”övningar genomförs.
Presentation för årskurs 6
Cirka en och en halv månad in på terminen håller kamratstödjarna en presentation tillsammans med elevhälsopersonalen för alla de nya eleverna i årskurs 6. Där presenterars kamratstödjarna sig själva och respektive klasser de är faddrar i samt beskriver kamratstödjarverksamheten.
Fadderklasser
Antalet kamratstödjare varierar beroende på antalet klasser det finns i årskurs 6 och 7. Varje klass i årskurs 6 och 7 ska ha två faddrar, där kamratstödjarna i årskurs 8 ansvarar för klasserna i årskurs 6 och kamratstödjarna i årskurs 9 ansvarar för klasserna i årskurs 7. Antalet nya kamratstödjare som blir valda inför årskurs 8 varierar därför beroende på antalet klasser det kommer att finnas i kommande årskurs 6.
Syftet att kamratstödjarna är faddrar för elever i årskurs 6 och 7 är delvis att de yngre eleverna ska ha äldre elever och förebilder på skolan som de kan vända sig till vid behov samt att vissa av de ämnen som tas upp inom kamratstödjarlektionerna tas upp med fadderklasserna så att kunskap och medvetenhet sprids. Varje fadderpar har som uppgift att tillsammans gå in i sin fadderklass ca varannan månad och prata med klassen, ibland i helklass och ibland i smågrupper. De har i uppdrag att kolla av hur klassen och individer i klassen mår samt att under deras två år som klassens faddrar ta upp följande ämnen:
- Trygghet och otrygghet i skolan
- Våld, hot och kränkningar
- Skadegörelse
- Konflikter och konflikthantering
- Främlingsfientlighet & diskriminering
- Gruppsykologi – grupptryck och grupperingar
Kan en kamratstödjare förlora sin kamratstödjartitel?
En elev kan bli tvungen av avsäga sig sin titel som kamratstödjare om denne har misskött sig på något vis, t.ex. behandlat en annan elev eller lärare illa, brutit sin tystnadsplikt eller misskött sina skolstudier/skolkat och därför inte visat sig vara en god förebild för andra elever. Beslut om huruvida en elev inte längre kan vara kamratstödjare tas av huvudansvariga i samråd med skolans rektor.
Månadens kamratstödjare
Varje månad utses en eller flera kamratstödjare till ”Månadens kamratstödjare”. Eleven/Eleverna tilldelas ett diplom samt en motivering om varför just denna/dessa elev/elever fått äran att bli månadens kamratstödjare. Eleven får framför de andra kamratstödjarna berätta om sin insats. Det kan röra sig om att en kamratstödjare på eget initiativ gjort en stor insats gällande en särskild elev eller en situation på skolan som spelat en betydande eller avgörande roll för denne individ eller för skolan.
Avslutning
Då en kamratstödjare går ut årskurs 9 belönas denne med ett diplom samt ett intyg på de ämnen denne blivit utbildad inom.